torsdag 22 oktober 2015

Skämslistan

Jag har just nu ett alldeles för stort antal böcker som jag har börjat läsa, kanske till och med kommit ganska långt, men inte läst ut. Flera av dem är faktiskt riktigt bra, men jag kommer mig liksom inte för.  
Så jag tänkte att jag skulle försöka samla ihop dem och se hur många det faktiskt rör sig om.  Här är således min skämslista:

The Eerie Silence - Paul Davis

To Kill a Mockingbird - Harper Lee

Scarlet - Marissa Meyer

Under Kupolen - Stephen King

The Glass Sentence - S. E. Grove

1984 - George Orwell

Det som inte dödar oss - David Lagercrantz

The Echo Man - Richard Montanari

Odinsbarn - Siri Pettersen

Being Emily - Rachel Gold

The Canterbury Tales - Geoffrey Chaucer 


Det finns några fler också, men det är sådana som jag började läsa för typ tre-fem år sen som jag kommer att bli tvungen att börja om från början med.

tisdag 20 oktober 2015

The Vanishing Point

Titel: The Vanishing Point (Flyktpunkten i svensk översättning)
Författare: Val McDermid
Språk: Engelska
Förlag: Little, Brown
Sidor: 544

Jag har ett jättekomplicerat förhållande till Val McDermid. Jag räknar henne till en av mina favoritförfattare och jag läser allt hon skriver. Jag tycker att hennes sätt att skriva är fantastiskt. Men de är bara ungefär hälften av hennes böcker som jag riktigt gillar. Det beror på att när det blir rätt, blir det rätt, men ganska ofta håller det inte riktigt hela vägen. Hennes böcker är alltid välskrivna, men ibland passar inte handlingen min personliga smak.

Tyvärr tillhör The Vanishing Point den senare kategorin. Jag ville så väldigt gärna tycka om den här boken, men handlingen - och speciellt hur den var upplagd - passade mig inte alls.

Det börjar bra (eller ja, intressant åtminstone). Stephanie Harker ska åka på semester och är på väg genom säkerhetskontrollen på O’Hare-flygplatsen i Chicago med femårige Jimmy, när metalldetektorn piper och Stephanie får kliva åt sidan för att kroppsvisiteras. Medan hon väntar får hon plötsligt se hur en man leder bort Jimmy, och försöker instinktivt springa ifatt dem. Personalen, omedvetna om Jimmys existens, ser bara en kvinna som beter sig konstigt; Stephanie brottas ned på marken och arresteras. När hon väl får chansen att berätta vad som hänt, är Jimmy sedan länge försvunnen.

Och det är här allting går fel, om en frågar mig. En skulle ju kunna tro att boken handlar om att hitta lille Jimmy som har försvunnit från en flygplats, men inte. Nej, boken handlar till största del om att Stephanie berättar för FBI om sin vänskap med Jimmys mamma, Scarlett. 

Medan jag sitter där och undrar vad som har hänt Jimmy och vill läsa om det, så bjuds jag istället på 350 sidor av tillbakablickar till hur spökskrivaren Stephanie flera år tidigare fick uppdraget att skriva en självbiografi åt dokusåpastjärnan Scarlett “the Harlot” Higgins, hur de så småningom blev bästa vänner, och hur Stephanie fick vårdnaden om Scarletts son Jimmy efter Scarletts tragiska död.

Självklart spelar tillbakablickarna in i mysteriet kring Jimmys försvinnande, vilket jag också antog att de skulle göra, men det blir ändå alldeles för mycket tjafs runtomkring för min smak, och jag tyckte inte att boken blev riktigt intressant förrän de sista 80 sidorna eller så.
Jag ger dock ändå boken en trea i betyg. Som alltid med Val McDermids böcker är den välskriven med intressanta karaktärer, och jag blev imponerad av en del ganska djärva val författaren gjort. Det är egentligen ingen dålig bok alls, och jag tror att någon som gillar böcker där handlingen främst drivs av karaktärerna och deras förhållanden till varandra kommer att gilla den här boken mycket mer än jag gjorde.

3/5


måndag 19 oktober 2015

Dead Inside - Do Not Enter: Notes from the Zombie Apocalypse

Språk: Engelska
Förlag: Chronicle Books
Sidor: 160

Dead Inside är en originell bok, som inte tar mer än en timme att läsa igenom och ändå lyckas få en att känna sig illa till mods innan en är färdig. Fantastiskt. 

Storyn är rätt enkel: Ett zombievirus har spritt sig över världen och fört med sig död och förödelse. Det har vi sett tusen gånger förr. Det som gör den här boken speciell är att hela historien berättas för oss genom handskrivna lappar. Längst fram i boken finns en tidslinje över virusets framfart, men förutom det finns egentligen ingen handling som sådan, utan alltihop är bara lappar som en massa olika människor använt för att kommunicera saker före och under apokalypsen, och som någon sedan samlat ihop. Det är lite som ovanligt makaber scrapbooking.  

Jag blev alldeles tagen av den här boken. Hade inte riktigt väntat mig det. Den är fantastiskt bra, och lyckas säga en massa fast den egentligen inte har någon handling. En del av lapparna är lite sådär mörkt humoristiska, en del bara fruktansvärt tragiska. Vissa fastnar jag för lite extra.

Egentligen den enda anledningen till att den här boken inte är en fullpoängare för mig, är att de varit så angelägna om att det ska se ut som att lapparna är på riktigt med olika handstilar och allt sådant, att jag på ett par ställen faktiskt inte ser vad det står. Det känns liksom lite viktigt i sammanhanget, därför drar det ner betyget.

Betyg: 4,5/5

söndag 18 oktober 2015

Interlude Press

Jag vill slå ett slag för Interlude Press

Det är ett relativt nytt amerikanskt förlag som publicerar HBT-litteratur. De flesta av deras böcker började som fanfiction, som författarna själva skrivit om till böcker med sina egna nya karaktärer (alltså typ som 50 Shades, fast bra). 

Jag har läst ett par stycken nu och jag gillar dem skarpt. De som jag har läst hittills har jag även läst tidigare när de fortfarande var fanfiction, så jag tycker mig ha ett hum om kvalitén på böckerna. 

Åtminstone de jag har läst har varit väldigt bra redigerade. Det har inte varit så att författaren bytt namn på karaktärerna och nöjt sig med det, utan de har skrivit om sin berättelse så pass att det faktiskt är en egen bok och ingen avkomma av originalstoryn, som den var när de var fanfiction. 

Nu är ju jag en varm förespråkade för fanfiction i sig och tycker att det är en alldeles utmärkt litterär genre, vilket kanske gör att jag gillar Interlude Press lite extra, men jag tror även att andra kan gilla deras böcker också.

Jag kommer att lägga upp recensioner av de Interlude Press-böcker jag läst framöver.

Deras böcker finns på Adlibris, Bokus och Book Depository.

Simon vs. the Homo Sapiens Agenda



Författare: Becky Albertalli
Språk: Engelska
Förlag: HarperCollins / Penguin
Sidor: 303

Sextonårige Simon Spier är rätt nöjd med att hålla sin sexualitet för sig själv. Han ogillar förändring, och hela den där komma ut-grejen känns liksom inte värt besväret. Den enda som vet är Blue, killen som Simon träffat på nätet. De vet att de går på samma skola, men inte vem den andre är, och de kan prata om allt. Simon är kanske lite kär. Kanske. 

Så en dag klantar sig Simon. Han glömmer logga ut från skoldatorn han använt för att maila till Blue, och blir inom kort utsatt för utpressning av en klasskamrat. Simon måste hjälpa klasskamraten att få en dejt med Simons kompis Abby, annars kanske hela skolan råkar få se de där mailen… 

Det har gått ett gäng månader sedan jag läste den här boken, men den hänger kvar som en av de bästa böckerna jag läst i år. Gillade den skarpt. 

Jag älskade Simon och hans egenheter, att han är så väldigt mycket sexton år och inte alls vet vad han håller på med men försöker ta sig igenom tillvaron ändå. Fantastiskt. 

Handlingen får också tummen upp. Det är inte bara Simon och utpressningen, det är också Simon och skolmusikalen, Simon och hans familj som bara antar en massa grejer hela tiden, Simon och kompisgänget där allt kanske inte är så bra som Simon vill låtsas, och så klart Simon och Blues täta mailkontakt. Jag gillar att det är så mycket som pågår, att inte Simons liv stannar upp bara för att den där utpressningsgrejen händer, utan allt det där andra fortsätter parallellt. 

Och ja, jag listade ut vem Blue var ett bra tag innan Simon gjorde det (vet inte om det var meningen, eller om jag är väldigt smart), men det gjorde liksom ingenting.

All in all, riktigt bra.

Finns på Adlibris, Bokus och Book Depository

Betyg: 5/5

Nytt försök

Hej! Jag har väl försökt blogga typ 40 000 gånger i mina dagar och alltid gett upp efter ett tag. Den blogg jag haft längst är den på Tumblr som mirakulöst fortfarande är aktiv efter över fyra år. Tänker dock inte länka den hit, då jag helst inte vill koppla ihop den med min riktiga identitet om det går att undvika.

Tänkte nu göra ett nytt försök, denna gång med en bokblogg. Tänker att de kanske är lättare om jag har något specifikt att blogg om. Vi får väl se.

Jag heter i alla fall Evelina, är 25 år, och jobbar som lärare i engelska på högstadiet.

Jag har alltid läst mycket. I princip ända sedan jag först lärde mig läsa har böcker haft en stor plats i mitt liv. Jag läser mycket Young Adult och mycket deckare. Är mycket intresserad av queer litteratur, speciellt som riktar sig till ungdomar. Jag läser mest på engelska, men även en del på svenska.

Jag läser också väldigt mycket fanficiton, men det är inget jag kommer skriva om direkt här på bloggen, mer än om jag nämner det i förbifarten någon gång sådär. Anser dock å det bestämdaste att fanfiction är litteratur precis som publicerade böcker är. I will fight you on this.

Just nu är jag inne i en väldig lässvacka, så tillvida att jag inte har läst någon bok på jättelänge, utan bara fanfiction. Det händer ibland.

Tänkte därför börja med att publicera några recensioner av böcker som jag läst tidigare under året, så kanske bokläsningen kommer igång igen också.

Ambitiösa planer för denna blogg, alltså. Vi får väl se hur det går.

Hej så länge!